alvinoidamarie

Ida-marie käkar majs krokar. Vet inte riktigt vad man gör med dem men det är nog ganska gott. Jag tycker att det har gått så bra med amningen så vi har bara börjat lite lätt med smakportioner tidigare. Men från o med denna vecka får hon mat mer konsekvent. Hon börjar bli mer hungrig nu. Hon verkar inte vara känslig för mjölk i alla fall och det känns så skönt. Men lite konstigt också.. vi är ju så vana att tänka på Alvins allergi.

Alvin lär syrran att krypa. Men hon har fått syn på nyckelpigan på filten.

Idag har vi och varit hos Fredrik och Henrik och lekt hela dagen. Tove var där med sina flickor också. Jenny bjöd på god lunch (alltid gott) och kaffe. Sen på eftermiddagen var vi ute en stund. Ungarna åkte pulka och solen sken så härligt. Vi åkte hem vid sex tiden på kvällen och båda barnen somnade i bilen. Jag la Alvin i vagnen och tog Ida-Marie på axeln när vi gick från parkeringen. Här sover Alvin gott precis innan vi går in i lägenheten. Sen vaknade han förstås.

Att sitta i vagnen är så roligt.

Då var ungarna sjuka igen då. Ida-marie är så snorig och slemmig att hon kaskadkräkts tre gånger ikväll. Och Alvin hostar och snorar han med. De är små stackare jag har här hemma nu. Alvin hittade en stickad blåbärs mössa härom dagen. Då var han fortfarande pigg och han glad.

Det är så svårt att lämna Alvin på dagis. Han har gått där drygt ett år nu men det är samma sak varje gång. Han gråter hysteriskt och håller mig krampaktigt och någon av fröknarna får ta loss honom från mig. Svettigt och känslomässigt jobbigt för oss båda. Sen när jag gått är allt bra och han slutar att gråta. Jag visar honom att jag är positiv och att vi snart ses igen när jag lämnar honom men det går knappt att nå honom i denna stund. Det brukar visserligen bli bättre ju längre terminen går med lämningen men aldrig utan gråt. När jag hämtar honom senare på dagen möts jag av en glad och go liten kille som haft det bra under dagen. Men vad kan man göra för att underlätta för honom vid lämningen? Har någon nåt gott råd tro?

Att sova själv i spjälsängen gick bra inatt för Ida-Marie. Hon vaknade några gånger dock men somnade om så fort Tobbe började sjunga för henne. Men vid 4 tog jag henne till sängen och la henne bredvid mig. Så mysigt. Det är nog jag som har största problemet med att låta henne sova själv. Hon verkar ta det med ro.

Jag ramade in bilder som Alvin målat för drygt ett år sedan och satte upp i hans rum. Det blev så fint! Nu har du fått konkurrens mormor!som förresten målar urfina barntavlor. Och annat också förstås.

Nu har vi börjat med puréer för Ida-Marie. Hon gapar glatt men spottar ut maten lika fort. Hon har inte riktigt fått kläm på vad man ska göra med det som kommer in i munnen än. Men gott. Nu ikväll är det första gången hon får somna i spjälsängen för natten. Håll tummarna för att det ska gå bra. Jag har haft henne hos mig varje natt sedan hon föddes. Det är ju så underbart att känna hennes varma lilla kropp intill mig. Men senaste tiden har både hon och jag vaknat lite mer på natten så jag tror att vi båda får bättre sömn nu. Hoppas det i alla fall. Tiden går så ju fort, hon är snart 6 månader.

Hålla bäbis, säger Alvin. Fota, säger han sen varpå Tobbe hämtade kameran och tog en bild.

Söt som en dock docka, tycker mamma i alla fall!

Alvin fick en dockvagn. Vad passar bättre än att syrran får åka ett par varv? Jättekul tycke Alvin. I-M var rätt nöjd hon med och satt och viftade med sina knubbiga ben.

Så här vacker blir man i nyårsstassen. Klänningen var en doppresent.

Det finaste man har lägger man på bordet. Och det är ju ungarna!

Alvin gräver tunnel i snön. Och sen gör han en häst säger han. Själv försöker jag se till så att han håller sig från högarna som hundägarna missar. Usch, inte kul men han måste ju få leka. Ibland önskar man sig en liten tomt.

Vilken resa hem! Alvin har tjurat och grinat nästan hela vägen. Trött på att resa antar jag. När han äntligen somnar efter mat på Tunnebro då stämmer ida-marie upp i ett illvrål och är hur less som helst på att sitta fast bilbarnstolen. Vi tar upp och tröstar, ammar, sjunger och vyssjar inget hjälper. Vi sjunger " när troll mor har lagt sina elva små troll" för full hals i flera mil. Alvin sover dock i oväsendet. När barnen äntligen tystnar och är nöjda så stannar bilen! Mitt i en rondell!! Går inte att starta. Känner hjärtat pulsera, tänker på barna. Känns otäckt. Tur att vi nästan är hemma, Tobbes morbror bor nära och kan bogsera oss hem.

Nu är vi på väg hem! Stannade vid Tunnebro och åt. Här kikar Ida-marie fram bakom Tobbes tallrik.

Ida-Marie med gudmor Annette. Vi var på Birsta City i Sundsvall och shoppade.