alvinoidamarie

Ett halvår har nu gått sedan hon kom till vår familj. Under två och ett halvt år har vi haft två små liv att förvalta. År som har varit fantastiska, utvecklande och utmanande. Jag har nog aldrig tidigare varit med om en större personlig resa. En resa som fått mig att se mig själv ur ett annat perspektiv, upptäkt nya styrkor och svagheter. Här är Alvin två år och Ida-Marie 16 dagar gammal. Här visste vi inget om framtiden och nu är vi här 6 månader senare. Då hade jag en rädsla för att jag skulle vara otillräcklig för mina två barn. Hur klarar ett mammahjärta av att älska två människor lika mycket? Idag vet jag att ett mammahjärta rymmer massor med kärlek oavsett hur många eller hur få barn man har. Att känna på att vara otillräcklig har jag kännt många gånger men då handlar det inte om kärleken utan om mest praktiska saker och om prioriteringar. Att mina barn vill olika saker samtidigt och vem ska jag hjälpa först. Eller när jag och Alvin har en dålig dag kanske pga sömnbrist och jag inte orkar vara den pedagogiska och förstående mamman som jag så gärna önskar. Men livet och vardagen består av motgångar ibland. Det måste vi alla lära oss. Och vi är bara männsikor och vi gör så gott vi kan utifrån den situation vi befinner oss. Man får lära sig att göra det som kan vara så svårt men livsviktigt, förlåta sig själv, älska sig själv och gå vidare. Och motgångar, konflikter är väldigt utvecklande. Får oss att se utifrån ett annat perspektiv och vi har faktiskt lärt känna oss själv och varandra lite till.